Idag plockade jag fram alla mina finaste saker och la alltihop på skrivbordet i en härlig röra. Tänkte att jag skulle få till ett fint smycke eller kanske en krage. Men alla knappar och band och tyger och öljetter och pärlor och broderade tygbitar verkar inte vilja existera tillsammans. Deras skönhet var för sig går liksom inte att para ihop. Det blir inte vackrare för att jag försöker fösa ihop dem. Min ofrivilliga minimalistiska sida vinner ofta. Jag älskar när det är mycket och svulstigt och bohemiskt och överdådigt. Men mycket sällan får jag till det så. I slutändan sitter jag där med något skandinaviskt, enkelt som en björk eller mjuka färger som ett vinterlandskap.
Mitt kulturarv är starkt. Om en månad åker jag till Vietnam för att arbeta med design där. Kanske kan deras känsla för färgexplosioner påverka min känsla för snö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar